Rotfrukter

Säsong året om!

Rotfrukter används som samlingsnamn för en mängd olika ätliga rötter. Rotfrukter har säsong hela året men blir som mest betydelsefulla under vinterhalvåret i vårt nordiska klimat då vi kan lagra dem i flera månader. Men rotfrukter är också fantastiska som sommarprimörer. De är inte bara nyttiga och mättande utan också prisvärda och kan varieras på många olika sätt. Rotfrukter innehåller många nyttiga vitaminer, mineraler och fibrer. Den utgör en viktig del i vår matlagning.

Rotfrukterna är riktigt klimatsmarta då de odlas på friland, trivs i vårt klimat och är därför närodlade stora delar av året och slipper transporteras långt.

Några sorter i vårt sortiment:

Potatis

Potatis är inte bara en av världens mest populära råvaror, utan också en av de nyttigaste. Den innehåller värdefulla vitaminer och fibrer. Äter du den med skalet på får du också i dig en ordentlig dos av nyttiga antioxidanter. Dessutom är den mättande. Potatis och rotfrukter är bra basmat. Utöver energi i form av kolhydrater ger potatis vitamin C, vissa B-vitaminer, kalium och kostfibrer. Proteinhalten är låg men proteinet är av hög kvalitet.

Potatisens resa startade för 8000 år sen i Sydamerika där inkaindianerna odlade den tåliga grödan högt upp i Anderna

Historiker säger att hela inkakulturen grundande sitt välstånd på potatisen. Den närde hela befolkningen, som också tillverkade starkt öl av den. Potatisen gav makt och inkafolket tillbad en särskild potatisgud. Till Europa kom potatisen först på 1600-talet med de spanska erövrarna. Från början uppskattades bara de vackra blommorna tills man insåg att knölarna var både goda och nyttiga. Jonas Ahlströmer gjorde svenskarna till potatisälskare på 1700-talet med inspiration från Frankrike.

Kolla in vår sida om potatis här

Morot

Moroten kom på 1100-talet från Centralasien till Spanien. Då var moroten klarröd eller gul. Även svarta, vita och gröna morötter förekom men i västvärlden har grönsaken varit orangegul sedan 1600-talet. Då korsade holländarna den gula och röda moroten och fick fram den populära orange sorten.

Mest morötter äter man i England och Frankrike men på 3:e plats kommer Sverige! Morötter innehåller stora mängder karoten, ett förstadium till A-vitamin, som är bra för ögonen, huden, håret och naglarna och, enligt senare tiders forskning, även cancerförebyggande. En ordinär morot på 100 gr kan förse ditt barn med dagsbehovet av A-vitamin.

Kålrot

Kålroten är rik på C-vitamin. Därför har den smeknamnet Nordens apelsin.

Kålroten är plattrund eller rund och har varierande storlek. Skalet är grönt eller grönviolett på översidan,den s k nacken. Fruktköttet är fast, gulorange. Mindre, tidiga kålrötter har mild och fin kålsmak. De kan rivas och serveras som råkost. Större exemplar skärs i bitar och används till rotmos, i grytor, brynta till kött eller korv. Man skalar alltid en kålrot. Den är hård så lättast är att skära den i skivor. Skär sedan bort skalet.

Kålroten är en gammal kulturväxt och man är osäker på om den kommer från Sibirien eller Nordeuropa. Den är särskilt populär i Sverige, Norge och Tyskland.

Kålrötter bör förvaras kallt, +2-4 °.

Rotselleri

Rotsellerin kommer ursprungligen från länderna runt Medelhavet. Man har funnit rester av rotselleri i egyptiska gravar från omkring år 1100 f Kr. Den är känd i Norden sedan 1300-talet och hade från början betydelse som medicinalväxt.

Rotselleri har mycket aromatisk smak med en sötaktig nyans. Den kan därför ibland bli alltför stark för att passa som råkost och kommer mest till användning i soppor och grytor. Den kan också skäras i skivor, förvällas och stekas och serveras som vegetariska biffar med t ex svampsås.

Fruktköttet är vitt-gulvitt, fast och torrt. Det finns svensk rotselleri hela året, men importeras också från bl a Tyskland och Holland under oktober-juni.

Morot lila, röd & gul 

Lila morötter
De gamla egyptierna betraktade purpurfärgade morötter som en delikatess och senare odlades de av såväl romarna som perserna. Smaken är sötare än hos den orangea varianten. Den lila ursprungs-färgen är en stark antioxidant. Färgen kan blekna något då man kokar dem. Ugnsstekta och lättkokta behåller de färgen bättre. Det finns sorter som är lila helt igenom och andra som är lila utanpå och orange inuti. Den sistnämnda är läcker att skiva i slantar! Servera med en god dippsås eller tunt skivade i en sallad.

Röda morötter
innehåller mer betakaroten och man kan även hitta lykopen, som man annars hittar i tomater. Smakar ungefär som den orange men blir ett läckert färgtillskott i alla rätter där du använder morötter.

Gula och vita morötter
är saftigt krispiga och söta i smaken. De är mycket dekorativa. Används på samma sätt som den vanliga moroten.

Palsternacka

Palsternackan är släkt med moroten. Den ser ut som en gulvit morot, ibland har den klumpigare form. Palsternackan har karakteristisk smak och doft och används såväl rå som kokt eller stekt.

Det är en mycket gammal kulturväxt, känd och odlad av de gamla grekerna och romarna. Den spreds till Nordeuropa på medeltiden.

Palsternackor bör förvaras kallt, +2-4° och skyddas mot uttorkning. De bör inte läggas i plastpåse, eftersom det ofta blir alltför tätt vilket kan ge upphov till röta.

Det finns svenska palsternackor under juli-april. Resten av året importerar vi, bl a från Holland.

Rödbeta

Rödbetor säljs under sommaren i knippen med blast. Det är små, nyskördade betor som kokas knappt mjuka i lätt saltat vatten och njuts som primörer med litet smör. Var aktsam vid ansningen så att inte skalet skadas, då läcker den vackra röda saften ut i kokvattnet. Den röda färgen får rödbetan från betacyanin, ett färgämne som finns i cellsaften. Den är rik på mineraler och Folacin, en B-vitamin som är nödvändig för att det ska bildas nya röda blodkroppar.

Rödbetor kan skalas och rivas till råkost, ingå i soppor och köttgrytor. Smaken är söt.

Obs! Rödbetan innehåller nitrat och bör därför inte ges till barn under ett år!

Gulbeta

Gulbetan är nära släkt med vår vanliga rödbeta och används på samma sätt. Det är en gammal kulturväxt som blivit populär på senare år. Gulbetan är rödorange på utsidan men är riktigt gulfärgad inuti. Den vackra gula färgen finns kvar även efter kokning. Smaken är söt, precis som hos rödbetan.

Gulbetor kan kokas hela och serveras med smör eller vinägrett, kan mixas till puré, ugnsbakas hela i aluminiumfolie eller skalade och skurna i klyftor, eller rivas till råkost.

Tips! Skär skivor och lägg på ett fat tillsammans med andra färgglada grönsaker och servera med dipsås. Jättegott snacks!

Polkabeta

Kallas även polkagrisrödbeta och är en sort som har uppkommit på 1800-talet. På utsidan ser den ut som en rödbeta, men inuti är den vit- och rödrandig. Polkabetor innehåller två färgämnen, ett gult och ett rödviolett. Smaken är söt och något mildare än hos den vanliga rödbetan.

Polkabeta är mycket dekorativ och passar bra som råriven eller finstrimlad i sallad. Den kan även serveras tunt skivad med vinägrett eller som kokt med smör eller vinägrett som tillbehör. Vid kokningen försvinner den starka färgkontrasten och polkabetan blir rosa. Tillagar man dem däremot i ugn så
behålls ränderna! Förvaras i kylskåp.

Tips! Skär skivor och lägg på ett fat tillsammans med andra färgglada grönsaker och servera med dipsås.

Persiljerot

Persiljerot, eller rotpersilja som den benämns ibland, är nära släkt med persilja och hör ursprungligen hemma i Medelhavsområdet, där den fortfarande växer vild.

Rotpersiljans blad påminner om persilja i smaken. Utseendemässigt liknar rotpersiljan en liten palsternacka. Den skiljer sig dock från denna uppe vid rotänden, där rotpersiljan går rakt in mot skaftet och palsternackan är rundad. Palsternackan har även djupare fåror och är lite grövre uppbyggd.

Rotpersiljans smak påminner om selleri. Rotpersilja passar liksom andra rotfrukter bra att användas till soppor, grytor och gratänger. Riven är den god som råkost. Blasten kan användas som dekoration och som krydda.

Rädisa

Rädisan härstammar från Kina. Den kom till Nordeuropa i början av 1600-talet och blev känd under 1800-talet. Det man äter är den uppsvällda delen av stammen, alltså inte roten. Rädisor kan variera i storlek, form och färg. Allra vanligast är den runda, röda rädisan. Rädisor har frisk, litet stark smak som beror på att de innehåller senapsolja.

Förvaras kallt, +2-4°.

De är goda att äta naturella med smör eller salt. De kan också kokas lätt och ätas varma. Skivas i sallader och på smörgås. Deras röda skal och vita kött gör dem mycket populära att dekorera med.

Jordärtsskocka

Jordärtskockor är näringsrika, ätliga jordstamknölar.Skockorna är mer eller mindre knöliga och har tunt skal. De innehåller inulin, en stärkelseart som är uppbyggd
av fruktsocker, vilket gör dem lämpliga för diabetiker.

Skockorna skalas och läggs genast i kallt vatten, för att inte mörkna. Det blir lättare att få bort skalet om man sjuder skockorna en liten stund, och drar bort skalet, innan de kokas mjuka i lättsaltat vatten.fruktköttet är vitt och saftigt, och mörknar något vid kokning.

Jordärtskockor används mest för sin fina smak. Serveras varma med smör. De kan gratineras med t ex ostsås, passeras och användas i soppa eller puré.

Rättika

Det finns flera sorters rättika, vita, röda och svarta. Gemensamt för alla är att de har vitt och sprött fruktkött. Det som skiljer är färgen och konsistensen på skalet. Rättika är en släkting till rädisa vilket tydligt märks på både smak och konsistens. Den karaktäristiskt friska och beska smaken kommer från senapsoljor.

Rättika är god att använda rå i sallader, som tillbehör eller smörgåspålägg, men passar även bra i wook-rätter och kokt med smör eller i grytor. Man gör även inläggningar av rättika tillsammans med salt och andra kryddor.

Majrova

Majrovan får bara utvecklas en kort tid, 6 veckor, innan den skördas. Rovan är plattrund och får inte bli stor, bara 8-10 cm i diameter, annars kan den bli hård eller träig. Den har rosafärgat skal på översidan. Smaken är mild.

Majrovan är mycket rik på kostfiber, C-vitamin och B6-vitamin.

Den finns hela året, svensk eller importerad. I Frankrike kallas majrovan navet (uttalas navé) och det namnet används ibland i Sverige.

Det finns även majrovor med vitt, svart och rött skal. De smakar ungefär likadant men blir ett färgglatt inslag när de används som råkost.

Rovorna skalas och rivs till råkost, eller i papperstunna skivor som vänds i lite lime eller citronsaft och olivolja, timjan eller persilja. Koka tunna skivor i lätt saltat vatten och servera med smör som ensamrätt eller tillbehör. Det är en utmärkt grytgrönsak och den ären av ingredienserna i den klassiska franska lammgrytan ”Navarin”. God att ugnsrosta, stekas gyllene, sauteras, ångas, grillas, friteras eller ugnsbakas tillsammans med andra rotfrukter.

Prova att steka tjocka skivor av majrova i pannan eller på grillen. Servera med getost och en smakrik tomatsalsa.

Majrovor skall tillagas varsamt, så att de bevarar sprödhet och smak

Svarttrot

Fattigmanssparris kallas den proteinrika svartroten (scorzonera hispanica) som är en rotgrönsak med en fin, mild sparrisliknande smak. De 2-3 cm tjocka och 20-30 cm långa svarta rötterna som är vita inuti. Skala rötterna med liten vass kniv eller potatisskalare och lägg dem efter hand i kallt vatten i vilket du tillsatt antingen 2 msk citronsaft eller 2 msk mjölk. Då behåller de sin vita färg. Fruktköttet är ljust och innehåller en mjölksaft som gör att de annars mörknar snabbt i vanlig luft.

Svartrot innehåller inulin, en stärkelseart som är uppbyggd av fruktsocker vilket gör den lämplig för diabetiker.

Rötterna kokas tills de är nätt och jämt mjuka, ca 15 minuter. De äts varma eller kalla t ex med smör eller hollandaisessås. Smaken är mild och fin och påminner om sparris.

Cassawa

Kallas också Maniok, Tapioca eller Yuca. Cassava kommer ursprungligen från den tropiska delen av Sydamerika.

Cassava är basmat i många länder i Asien, Afrika och Central- och Sydamerika. Cassavaplantan är en flerårig buske, som kan bli upp till 5 meter hög. Knölarna är rotknölar med upplagringsnäring. Det finns söta resp bittra sorter. Alla sorter innehåller dock blåsyra som är giftigt och cassava bör alltid tillagas innan man äter den.

Kokning eller rostning gör att blåsyran försvinner. Knölarna skalas och kokas hela eller i mindre bitar. Kokt cassava kan ätas som tillbehör tillkött-, fisk- och grönsaksrätter eller t ex stekas.

Yams

Yamsknölarna är oregelbundna, avlånga och mörkbruna. Skalet är hårt och strävt, ofta med tunna revor. Köttet är ljust och fast. Trots det något särpräglade yttre smakar yams mycket neutralt.

Yamsknölarna skalas innan de används. Det är viktigt att man skalar knölarna medan de är torra och först därefter sköljer dem i vatten. När knölarna kommer i vatten blir de mycket slemmiga och svåra att hålla. Det slemmiga försvinner dock igen under kokningen.

Yams kan ersätta jordärtskockor eller potatis i olika recept. Godast smakar de om de bakas eller steks, men de kan också kokas. Yamsknölar används i många tropiska länder som basföda.

Det råder viss förvirring kring beteckningen jams. I USA är det vanligt att kalla sötpotatis jams och i stora delar av den engelskspråkiga världen kallas torra rotknölar av taro cocojams. Detta har bidragit till att torr taro som importeras från bl a Brasilien betecknas som Yams. Den riktiga jamsen, som också importeras från Brasilien, kallas cara, vilket är den brasilianska beteckningen för Yams.

Recept med rotfrukter

Krispiga grönsaker med asiatisk dressing

Rostad rotfruktssoppa

Rostad rotselleri med majonnäs, ägg och nötter

Ost- och vingratinerad kålrot

Morots-, rödbets- och grönkålsfocaccia

Färgsprakande Rödbetstortillas med härlig fyllning

Kastanj- och palsternackssoppa med bacon

Lila sötpotatispaj

Snabblagad rödbetsallad med äpplen

Chantenaymorötter med chili, vitlök och persilja

Rostade rotfrukter med Black Garlic pesto

Golden milk paste

Rödbetsstavar med feta och rosmarin

Ugnsstekta rotfruktsstavar med örter och vitlök

Kålsallad med rotfrukter, örter, ädelost och honungsglaserade nötter

Färgglada dippgrönsaker

Chili- och vitlöksrostade jordärtskockor och romanesco

Krispiga jordärtskockor med rosmarin och balsamvinäger